Såret efter operationen har äntligen läkt. Det tog lite mer än tio veckor. Fick allergi av det duschsäkra plåstret, sår som kliade som attan. Så det slutade jag med för ca 2 veckor sedan. Upptäckte igår när jag tog bort det "vanliga" plåstret att huden till och med reagerat på det. Inte kul att ha klåda nära ett sår som man inte vill råka röra. Men från och med i går kväll så blir det "bara" kirurgtejp ett par månader framåt, för att stötta upp och hålla ihop ärret, då det stretar rätt så bra efter en dags aktiviteter.
Det är mycket som har hänt i mitt liv de senaste månaderna. Omtumlande och skrämmande erfarenhet av att hamna på sjukhus, och vakna med operationsärr från naveln till bikinilinjen. Insikten i samband med operationen om hur lite man betyder för vissa och hur viktig man är för andra, fick mig att börja komma i skarpt läge. Sedan kom då julafton och efter den bestämde jag mig. Nu, cirka en månad senare, så bor jag med mina tonårsbarn i en jättefin lägenhet. Nu är det vi och ingen annan. Barnen är prio ett.
 

Kommentera

Publiceras ej