Jag har varit en "giver" så länge. I förhållanden, gång på gång. Stått tillbaka i så mycket för "husfridens" skull, för att bli älskad och värd att vara rädd om. Men det har ju aldrig fungerat, utan i stället har jag blivit tagen för given och utnyttjad, både ekonomiskt och känslomässigt. Och nu har jag nått en punkt där jag lovat mig själv att aldrig mer bli sån. 
I december har jag varit singel i ett år, för det var då det var definitivt slut för mig. Det känns inte alls som så lång tid, då jag behöver tid att läka, eftersom jag trasats sönder under en lång tid. Jag är mer rädd idag för att träffa någon ny än att vara singel. Idag är jag väldigt nöjd med mitt liv, lyckligare än på länge. Vi har det bra.
Det enda jag saknar från mitt förra liv är min älskade hund. Påminns varenda gång jag håller på med mat, eller när grannens taxar skäller utanför. Han var mina stora kärlek och det är på grund av honom och katterna som jag stannade mycket längre än jag borde gjort, men till slut gick det inte längre.  
(null)

#lycklig #saknad #tid,

Kommentera

Publiceras ej