Semestern slut. För första gången på flera år har jag fått en riktig semester. Ingen jobbtelefon med som ringer om allt och inget. Jag har släppt allt som har med jobbet att göra, bara koncentrerat mig på barnen. Veckorna har gått fort med nya upplevelser, djupa känslor, lata dagar, besök på museum, många glassar, mycket diskuterande och framförallt har det varit underbart att få delas barnen glädje i mycket. De har farit runt både med mig och utan, och jag tror att de är rätt så nöjda med sitt sommarlov.
Det är nytt för mig att få vara bara tonårsmamma. När mina vuxna barn var i tonåren, så hade jag småkottar hemma och kunde inte göra allt jag velat göra för mina stora under den tiden i deras liv. Hade varken tiden eller ekonomin till det. Vilket idag gör mig ledsen när jag tänker på det. Min yngsta får göra helt andra saker med mig än vad min äldsta fick göra, vilket hon också talat om för lillasyster. När jag tänker på tiden som gått, alla smällar jag gått på och stödet jag inte hade, så kommer tårarna fram i mina ögon. Jag har överlevt, men det gör mig ledsen att mina barn hamnat i kläm när jag gång på gång utsatts för svek. Erfarenheterna har gjort mig starkare, och idag viker jag mig inte en tum för någon och försöker kompensera och finnas till extra mycket för alla mina barn på olika sätt. 
 

Kommentera

Publiceras ej